Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Den strategiska politiska kommunikationen och valkampanjerna har blivit allt viktigare (Nord & StrömbÀck, 2003, s.47). I Samband med detta har det marknadsorienterade partiet upptÀckts framtrÀda, ett parti som inte lÀngre Àr knutet till sina ideologiska vÀrderingar utan strÀvar efter att tillfredstÀlla marknadens önskningar och behov (StrömbÀck, 2009, s.228; Lilleker & Lees- Marshment, 2005, s. 1).Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn teorin om politikens marknadsorientering, undersöka hur de svenska riksdagspartiernas ideologiska vÀrderingar och aktuella sakfrÄgor Àr nÀrvarade i de politiska tv-reklamerna frÄn valrörelsen 2010. Vi undersöker hur partiernas ideologiska vÀrderingar kommer till uttryck och i vilken utstrÀckning reklamfilmerna fokuserar pÄ ideologiska vÀrderingar respektive aktuella sakfrÄgor. Vi studerar Àven hur kopplingen ser ut mellan de aktuella sakfrÄgor som lyfts fram och de ideologiska vÀrderingarna.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en lÀngre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, frÀmst inom matematik och sprÄkliga Àmnen. SamhÀllskunskapen Àr ett mer komplext Àmne att reproducera och dÀrför har inte dataspel i undervisningen anvÀnts i lika stor utstrÀckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel Äterskapa mer komplexa företeelser och har dÀrför möjligheten att inkluderas i fler skolÀmnen Àn tidigare. Spelindustrin Àr idag i en position, grafiskt och tekniskt, dÀr det gÄr att simulera hela lÀnder, historiska hÀndelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en lÀngre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, frÀmst inom matematik och sprÄkliga Àmnen. SamhÀllskunskapen Àr ett mer komplext Àmne att reproducera och dÀrför har inte dataspel i undervisningen anvÀnts i lika stor utstrÀckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel Äterskapa mer komplexa företeelser och har dÀrför möjligheten att inkluderas i fler skolÀmnen Àn tidigare. Spelindustrin Àr idag i en position, grafiskt och tekniskt, dÀr det gÄr att simulera hela lÀnder, historiska hÀndelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Sociala medier Ă€r ett relativt nytt begrepp och hur de fungerar som verktyg för den politiska debatten Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n kartlagt, följande undersökning syftar till att beskriva relationen mellan interaktivitet och politiska bloggar. Undersökningen grundas i en fallstudie av 14 politiska bloggar skrivna av riksdagsledamöter och undersökningsperioden strĂ€cker sig över ett Ă„r frĂ„n juni 2010 till maj 2011. För att undersöka interaktiviteten pĂ„ bloggarna har en kvantitativ innehĂ„llsanalys genomförts. De resultat som dragits av undersökningen Ă€r frĂ€mst att ett offentligt samtal mellan medborgare och politiker sker pĂ„ bloggar pĂ„ riksdagsnivĂ„, Ă„tminstone i viss mĂ„n. Även vad som skrivs om pĂ„ bloggarna, det vill sĂ€ga, vilket Ă€mne som berörs pĂ„verkar interaktiviteten, ideologiska frĂ„gor och arbetslöshet Ă€r nĂ„gra av de Ă€mnen som genererar interaktivitet frĂ„n lĂ€sarnas sida..

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus pÄ Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förÀndringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de pÄ detta sÀtt kan bli persuasiva som bÀrare av olika ideologiska förestÀllningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.